Visst existerar det en svensk kultur

Ett välmående folk är helt beroende av sunda fri- och rättigheter som exempelvis yttrandefrihet och rätten att välja sina egna styresmän. Det är också en självklar rätt till stolthet över en viss kultur som inte förnekar mänskliga rättigheter utan snarare uppmuntrar människors likhet inför lagen, jämställdhet mellan kön, etnicitet, hudfärg och sexuell läggning. Det handlar ytterst om ett rättssäkert och civiliserat samhälle.

Men i Sverige förnekas förekomsten av svensk kultur av vissa opinionsbildare, politiker och proffstyckare av den enkla orsaken att den ibland har ett utländskt ursprung. Utifrån samma logik måste man i så fall också hävda att det inte heller existerar ett svenskt språk eftersom vi har flera utländska låneord. Men existerar det överhuvudtaget någon kultur som saknar främmande inslag?

Erkännandet av en svensk kultur sker inte på bekostnad av någon annans. Däremot kan jämförelsen mellan olika kulturer ibland utfalla till någon annans nackdel. Men i ett samhälle där en sund ide- och civilisationskritik är en väsentlig del av utvecklingen är det en helt avgörande och omistlig del för en god civilisationsbyggnad.

Påståendet att det inte existerar en svensk kultur bygger i grunden på en missriktad välvilja gentemot alla invandrare i ett mångkulturellt samhälle. Men det är samtidigt ett hot mot samma mångkulturella samhälle vi eftersträvar eftersom samma människor inte vet vad de ska integreras i. Det skapar endast förvirring och bidrar till att samhället splittras upp i enklaver med olika normer, lagar och förordningar.

Den postmoderna kulturrelativismen som utgår ifrån att man inte kan kritisera andra kulturer utifrån, utan endast inifrån, är en misstolkning av Einsteins vetenskapliga relativitetsteori där den också förutsätts gälla även i andra irrelevanta sammanhang. Det är ett felslut av episka dimensioner med ödesdigra konsekvenser.

Dagens polariserade samhällsklimat stjälper mer än det hjälper. Den delar upp människor i vi och dom. Å ena sidan nationalisternas krav på konformitet och assimilation, och å andra sidan värdenihilisternas och anarkisternas krav på nationalstatens avskaffande.

I det läget är det viktigt att hålla i minnet att nationalstaten är en förutsättning för självbestämmande och demokrati. Den byråkrati som följer skapar samtidigt ett rättssäkert samhälle som garanterar den mest ödmjuka lika mycket som den mest krävande, helt oavsett hudfärg, ursprung och etnicitet.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s