Ett ateistiskt försvarstal

Antitesen till det gammalgrekiska ordet för troende (teist) är ateist (icke-troende). På samma sätt är antitesen till kunskap (gnosis) agnosis (okunskap). Ateisten markerar alltså sitt ställningstagande mot en gudstro och en trosuppfattning som bygger på vidskeplighet.

Idag tycks det dock råda en bred enighet om att begreppet agnostiker skulle vara en mer passande och intellektuellt hederlig beteckning för alla icke-religiösa människor. Inget kan dock vara mer felaktigt och kontraproduktivt.

Det är nämligen inte möjligt att erkänna en kunskapsbrist i ett fiktivt ämne som varken kan falsifieras eller verifieras. Det är endast ett sätt att underminera en sund religionskritik där religionens apologeter inte behöver bevisa sin tes och underställas rationell kritik. Det kristna påbudet att kvinnor ska hålla tyst i församlingen gäller i än högre grad för icke-troende.

Det är ett synsätt med dubbla måttstockar där den som gör ett påstående inte längre har en bevisbörda emedan tesens kritiker effektivt behäftas med munkavel genom sofistisk retorik. Endast fundamentalistiska och reaktionära religiösa krafter tjänar på en sådan utveckling.

Utifrån samma logik skulle det vara fullt tillåtet att hävda flygande tefats existens men inte förneka samma fenomen. I praktisk mening skulle dock ett konsekvent hanterande av samma principer innebära att varken religionskritik eller religionsutövning skulle kunna äga rum eftersom ingen kan bevisa riktigheten i sin tes.

Men att gradera icke-religiösa uttryck är inte möjligt eftersom tro och icke-tro endast har två lägen. Den som är uttalat icke-troende är lika mycket ateist som den som väljer att hålla tyst. Att försöka finna en gyllene medelväg mellan tro och icke-tro är endast ett försök att förhindra en sund religionskritik som utvecklar människa och samhälle.

En modern kunskapssyn tillåter inte att bevisbördan faller på den som förnekar gudomar och vidskeplighet. Det är vetenskapligt omöjligt att bevisa icke-existens. Således blir ett namnbyte från ateist till agnostiker – som inte bör förväxlas med skepticism – en orimlighet.

Så länge religiösa själva definierar sig som bärare av en trosuppfattning blir ateism, och inte agnosticism, ett högst adekvat begrepp för att beskriva dess antites och meningsmotståndare. Religionskritiken är en omistlig del i ett upplyst samhälle och förtjänar inte att manipuleras bort genom ett intolerant åsiktsförtryck.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Ett ateistiskt försvarstal

  1. Christer Brodén skriver:

    Jag ändrar din inledning till: Antitesen till ordet för gudstroende (teist) är ateist (icke-gudstroende). Religiös härleds från ordet religion, som är något annat. Buddismen är en religion, som klarar sig utan gudar. De är överflödiga, även om de finns. Ordet religion består av två delar, morfemet re och böjningsformen ligion.

    Det fornegyptiska ordet R, som i våra vokalskrivande språk ibland skrivs Ra, ibland Re, dyker upp i många språk. I sanskrit heter medvetande och intelligens rigpa och shesrig. R + vokal var namnet på Egyptens solgud. Rig var ett annat namn på den fornnordiske asaguden Heimdal, en solgud från bronsåldern, som överlevde in i vikingatidens tro. Här uppe betydde regin gudarna eller de styrande, regerande.

    Re står för medvetandets ljus.

    Ligare är ett latinskt ord med betydelsen binda. Olika former av stavelsen lig finns i flera språk som en ändelse som knyter egenskaper till ett substantiv. Flickor kan vara väna. Men även en man kan vara vänlig. Lig binder ihop vän och man.

    Religion har alltså betydelsen bundet medvetande. Det handlar alltså om den i materien fängslade själen. Reinkarnationsläran är alltså en religion. Själen kommer loss från materien, men återvänder och återföds. Teism i sig är inte religion. Själen och dess förhållande till materien måste ingå i läran, för att den skall vara religion.

    Själen sträcker vi ut för att bese vår omgivning. Vi kallar den Blicken. Det berättar jag i mitt första blogginlägg.
    https://christerbroden.wordpress.com/2013/11/20/197/

  2. Ping: Den ohängde sonen | Blickens Äventyr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s