Islamofobi är ett ogiltigt begrepp

I en artikel på Newsmill den 20/2 ondgör sig Mariam Osman Ferifay, ordförande för Centrum mot rasism, över att ”islamofobiska” kränkningar blivit så vanliga att anmälningsbenägenheten minskar. Hon stöder sig på en egen undersökelse, men dock utan att utveckla sitt resonemang vidare. Därmed kan man förstås undra hur hon själv definierar s.k. ”islamofobiska” kränkningar? Är det exempelvis när konstnären Lars Vilks avbildade profeten Muhammed som rondellhund, eller när den danska karikatyrtecknaren, Kurt Westergaard, gjorde sina berömda Muhammedkarikatyrer?

Är det när religionskritiska ateister påvisar humanitära brister i islams idesystem, eller när andra religiösa grupper kritiserar islam utifrån sina egna trosföreställningar? Mig veterligen har i alla fall inga av dessa gjort sig skyldig till ”islamofobiska” hatbrott.

Redan begreppet ”islamofobi” bjuder på vissa utmaningar. En fobi kan man exempelvis ha för öppna platser såsom ett torg vilket benämns agorafobi, eller för spindlar vilket benämns araknofobi. Men det som är gemensamt för alla fobier är att det inkluderar alla torg och spindlar etc. och inte endast ett visst torg eller en speciell spindel. Sålunda borde rimligen individer som lider av s.k. ”islamofobi” hysa samma irrationella rädsla för alla underkategorier av religioner, såsom kristendomen och judendomen, och inte endast islam.

Vidare är en fobi en neurotisk irrationell rädsla där alla som lider av sjukdomen inte kan rationalisera sin frykt. Personligen finner jag dock många rationella argument mot alla idesystem som främst bygger på vidskeplighet, och inte på humanistiska eller vetenskapliga grunder.

Fri åsiktsbildning är helt grundläggande för ett demokratiskt styreskick. Och med både ett kristet riksdagsparti i form av KD, samt muslimska riksdagsmän i Sveriges högsta lagstiftande organ, kan inga religioner kräva ett särskilt lagskydd utan att den offentliga och demokratiska debatten blir lidande.

Åsiktspluralismen i ett demokratiskt samhälle leder oundvikligen till att åsikter ibland bryts mot varandra där exempelvis ateister och religösa grupper utgör varandras motpoler. Sålunda kan ingen kräva andras respekt och underkastelse för sina egna religiösa och ideologiska övertygelser. Det kräver däremot tolerans gentemot andras personliga övertygelser, vilket inte bör förväxlas med respekt. Den sekulära lagstiftningen i Sverige och Västvärlden tjänar individen, inte religioner och ideologier. Låt oss gemensamt arbeta för att det förblir så.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s