Bokbål och flaggbrännare

Floridapastorn Terry Jones har i sista minuten beslutat sig för att inställa sitt koranbål och världen kan tydligen andas ut för tillfället. Det är i varje fall den bilden som media förmedlar. Det tycks dock vara villkorat med att den planerade moskén vid Ground Zero i New York flyttas. Men att det överhuvudtaget har blivit en världsnyhet kan endast media själv lastas för. Det jag framförallt reagerar på är ändå att de motdemonstrationer med flaggbränning i muslimska länder inte möts med samma antipati. Vad är det som säger att bränning av en amerikansk, dansk eller svensk flagga inte är lika provocerande som en koranbränning? Det förstnämnda är en symbolisk handling för att visa sitt förakt för ett demokratiskt och sekulärt land och det sistnämnda en manifestation gentemot ett auktoritärt trossystem med både politiska, vetenskapliga och moraliska sanningsanspråk.

Oavsett är naturligtvis bränning av både böcker och flaggor ett tecken på en intolerant syn i förhållande till andras meningar som principiellt inte skiljer sig åt. Men när kristna företrädare ger sig in i leken får det dock en ny dimension. Då kan det lätt associeras till korstågen – fanatikernas kamp – och de stora religionskrigen som präglade medeltidens utdragna och plågsamma krigföring. Islamisterna får därmed vatten på sin kvarn och kan argumentera för att västvärldens fredsbevarande styrkor i Afghanistan egentligen är där för att driva missionsverksamhet och inte för att bygga upp ett demokratiskt land och stödja en folkvald regering. Men principen i västdemokratierna är trots allt att idékritik är en oumbärlig del av demokratin och därför aldrig kan åsidosättas. Inskränkningar av yttrandefriheten och blasfemilagar hör snarare till den muslimska världen där regimkritiska röster effektivt tystas med god hjälp av statens nära koppling till religionen.

Därmed kan inte heller syftet och intentionen för bränning av koranen eller flaggor i sig utgöra ett hinder i en demokrati. Däremot kan man alltid ifrågasätta vilka värden som angrips när den ena eller andra symbolen bränns. Att lättkränkta och regimstödda mobbar i muslimska länder har för vana att bränna flaggor är dock inget nytt. Det uppträdde både i samband med de danska karikatyrteckningarna och när Lars Vilks ritade Muhammed som rondellhund. Men istället för att bemöta muslimska flaggbränningar med en skarp protest – och ett kraftigt ifrågasättande av vad de egentligen har emot ett samhälle som står för demokrati, yttrandefrihet och jämlikhet – har västvärlden böjt sig för en kulturrelativistisk syn där våra egna värden kan kränkas i den muslimska världen men inte deras i våran egen. Om inte västvärlden i sann mångkulturell anda förmår att stå upp för de värden som vi i demokratisk ordning har tillkämpat oss finns det nog anledning att frukta att de snart kommer att gå förlorade till förmån för andra människofientliga och auktoritära ideologier.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Bokbål och flaggbrännare

  1. Magnus Johansson skriver:

    ”[…] har västvärlden böjt sig för en kulturrelativistisk syn där våra egna värden kan kränkas i den muslimska världen men inte deras i våran egen.”

    Jag anser inte att det kan betecknas som kulturrelativistiskt även om företeelsen har samband med det fenomentet. Det är istället partisk särbehandling och diskriminering (och ett tecken på allvarlig okunskap och villfarelse som börjar vara allmänt känt vid det här laget).

  2. Wunder skriver:

    Jo – du har helt rätt.

    Om en knäppgök i någon byhåla i USA bränner böcker så är det en skymf och et angrepp. När några knäppgökar i muslimska länder bränner amerikanska flaggor och hotar med våld – då är det en försteelig reaktion.

    Så tusan heller. Knäppgökar som knäppgökar.

    Dessutom – de muslimska knäppgökarnas aktioner leder faktikst till att folk dör. Den amerikanska pastorn tänkte bara skada böcker. Man kan ju undra vilka som är värst.

  3. Magnus johansson
    Jag är inte helt enig. Kulturrelativism innebär ju att ingen kultur är mer värd än någon annan och därför inte kan bedömas med objektiva mått. Detta innebär också att kulturer och de uttryck den tar måste bedömas utifrån sina egna värden och endast kan förstås utifrån sitt eget sammanhang. Sedan är jag enig med dig om att det samtidigt leder till positiv särbehandling och omvänd diskriminering.

  4. Johnny skriver:

    Bränn Koranen. Islam är djävulens religion. Samma totalitära helvete som kommunism och nazism. Jag hatar islam.

  5. Dunder Karlsson skriver:

    att bränna en flagga och bränna en religiös bok är inte precis samma sak. Bränner man en Usa flagga så är man emot det landet, antingen regering eller folket. Om man inte gillar terrorister så bör man bränna hamas flaggan eller alqaida flaggan eller nåt för att visa att man är emot deras anhängare. Bränner man koranen går man över gränser. Man går på afrikanska, arabiska och folk som är ifrån sydostasien som är muslimer. Om 10 miljoner av 1,5 muslimer bär sig illa åt. Varför ska man föra hat mot allihopa. Amerikanarna är kristna men folk bränner inte bibeln för det utan de bränner USA flaggor, dels för att muslimer ser även bibeln som guds ord men också för att det är regeringen man inte gillar och man respekterar religionen.

  6. Magnus Johansson skriver:

    Christer Eriksson: ”[…] omvänd diskriminering.”

    Vad är det för omvänt med den diskrimineringen. Är inte diskriminering alltid diskriminering?

  7. Magnus Johansson
    Naturligtvis. Omvänd diskriminering är bara en beteckning på när ”fel” etnicititet, hudfärg och kön istället blir utslagsgivande för att vinna fram med krav och önskemål. Det löser endast en form av diskriminering med en annan och är precis lika illa.

  8. Dunder Karlsson
    Jag tror inte att Pastor Terry Jones är representativ för det amerikanska folket. Gör man det – som i fallet med de muslimska flaggbränningarna – kollektiviserar man på samma sätt som när man drar alla muslimer över en kam. Hans bokbål riktade sig inte heller mot ett specifikt land utan mot religionen som sådan. Men oavsett om man bränner koranen eller flaggor så är det en symbolhandling där man visar sitt förakt för vissa värden och ideer som människor med en viss trostillhörighet eller ett land och folk omfamnar.

  9. Magnus Johansson skriver:

    Christer Eriksson: ”[…] ”fel” etnicititet, […]”

    Detta låter närmast rasistiskt. Om du vill undvika att uppfattas som rasist råder jag dig att sluta använda uttrycket ”omvänd diskriminering”.

  10. Magnus Johansson
    Om man endast tänker på hur man uppfattas kan man inte heller kritisera islam utan att vara islamofob. Det viktiga är att förhålla sig intellektuellt ärlig i sina ordval. När jag skriver omvänd diskriminering är det bara ett annat ord för positiv särbehandling och kvotering. Men om någon uppfattar det som rasistiskt så sker det på felaktigt grundlag och säger mer om dem än om mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s