I händerna på fundamentalister

Det finns anledning att fråga sig om den svenska staten står på de muslimska invandrarnas sida eller radikala muslimska intresseföreningar? Organisationen Sveriges Unga Muslimer är medlem i Sveriges muslimska råd och har ca: 5000 medlemmar. Föreningen har också nära band till det egyptiska Muslimska brödraskapet, vilket är en islamistisk organisation som även står bakom Hamas i Gaza. De har fått kritik efter att ha inbjudit radikala islamister vilka är kända för sin antisemitism och homofobi som bl.a. förordar dödsstraff för homosexuella. Efter påtryckningar från media har de replikerat med att kritiken endast kommer ifrån ”islamofoba” grupper trots att det finns bandupptagningar som styrker sakförhållandet. De försvarar sig därmed utifrån den allmänt accepterade regeln: ”Först kränkt vinner”.

Mahmoud Aldebe är ordförande i Sveriges muslimska förbund med ca: 70.000 medlemmar och ingår också i paraplyorganisationen Sveriges muslimska råd. Han har likaså kritiserats för att kräva sharia-lagar för muslimer i Sverige i ett brev till de svenska riksdagspartierna. Samtidigt förordade han bl.a. separat simundervisning för pojkar och flickor i skolan, samt införande av halal-slakt i Sverige. Också Saudiarabien med sin wahabistiska och extrema uttolkning av läran har finansierat moskébyggen i Sverige och Europa, samt lobbyverksamhet för sin extrema form av islam, till ett värde av flera hundra miljarder kronor bara under de senaste 20 åren. Det bör påpekas att det som lärs ut i dessa moskéer knappast ger en moderat bild av islam och tenderar att radikalisera muslimer som tidigare hade en mild trosuppfattning av läran.

Detta är också organisationer som har fått status som remissinstanser vid integrationsfrågor inom regering och riksdag. Alla flyktingar från muslimska länder som har mött ett religiöst förtryck i sina hemländer och fått asyl i Sverige ska alltså företrädas av organisationer som står för samma extrema ideologi som orsakade deras flykt hit. Man skulle kunna göra tankeexperimentet och jämföra det med att alla svenskar per automatik företräds av Livets ord när de flyttar till andra länder. Följdfrågan blir naturligtvis om detta verkligen leder till integration eller segregation? Av erfarenhet vet vi att kompromissviljan minskar proportionellt med graden av religiös övertygelse – därav begreppet bokstavstroende. Om inte ens shia- och sunnimuslimer kan komma överens i den muslimska världen varför då tro att radikala muslimska organisationer i Sverige kan enas om en förnuftig integrationspolitik i förhållande till ett sekulärt samhälle?

Men det är ett resultat av den förda politiken som vi ser idag i form av hedersvåld, könsstympning, tvångsgifte och kravaller i förorterna. Stenkastning mot polis och brandkår kan endast tolkas som en ovilja att rätta sig efter det sekulära samhällets lagar och regler. Budskapet som ges är att den svenska staten saknar myndighet och inflytande. När politikerna utropade det mångkulturella samhället utropade de samtidigt Rosengård, Rinkeby och Hammarkullen etc. till en muslimsk enklav som inte tolererar den sekulära statens inblandning, vilket utgår ifrån den heliga principen:  ”En gång islamskt alltid islamskt”. I framtiden kommer förmodligen större delar av Sverige styckas upp i takt med den rekordhöga invandringen som i sin förlängning endast kan sluta med en nationell kollaps och en total upplösning av rättsstaten.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s